Vi skulle ha åkt till Åre. Bott på Copperhill. Åkt skidor i fem dagar över nyår. Men de nya restriktionerna med stängda restauranger efter 20.00 och det ökade smittrycket och känslan av att belasta en redan hårt belastad region fick oss att ställa in. Och det svider lite. För vi hade behövt ett avbrott från gården. Jag hade behövt se något annat än nedre delen av Ninnas ben. Haha, jo men nu är det så att alla man hästar förutom lilla Grynet är skadade. Shiloh är ju inne på tredje månaden rehab efter gaffelbanddskadan i oktober, och några dagar före jul pillade jag bort en skorpa på ett litet sår långt ner på Ninnas ben vilket skull visa sig vara ett idiotdrag. "Sårskorpor ska aldrig pillas bort!!!" sa min veterinär strängt när han kom ut tre dagar senare för att hela Ninnas ben plötsligt såg ut som en stock och området runt det lilla löjliga såret var så ömt att hon bokstavligen flåsade av smärta bara jag tittade på det. Lymfangit - infektion som gått in i benets lymfsystem och fuckat upp totalt. Början på blodförgiftning. Så hon får antibiotika 2 gånger om dagen, metacam och såret ska rengöras minutiöst varje dag, smörjas med salva och bandageras. Dessutom skall hon promeneras 20 minuter gånger 2 och masseras och spolas med kallt vatten. Ni hör ju, många timmar med ett litet stackars hästben har det varit detta jullov. Och som om hästeländet inte räckte så hittade jag en höna förlamad med huvudet bak och fram, upp och ner liggandes i snön i hönsgården. Vid liv men i makabert skick. Blev ett samtal till veterinären igen som trodde det var Mareks sjukdom, ett jävla skitvirus som finns hos många hobbyhöns men som oftast inte ger några symptom. Hade vi tur kunde det vara vitaminbrist också, så. nu ligger hon uppbullat av hö i täckesrummet där det är varmt och så matar vi henne med honungsvatten spetsat med vitaminer... Håller tummarna för alla djuren nu...
