Det är när en landar på Arlanda i november till skymning 15.00 i snöblandat regn som en inser att vi måste vara komplett jävla galna som accepterar ett liv i en klimatzon som är helt och fullt människofientlig. Vad drogs vi till här? Hur kunde folk back in the days känna att ja, här stannar vi! Här blir det bra att leva! Hur överlevde folk ens utan el och element och varma bad??? Blev inom loppet av 1 minut på svensk mark helt genomfrusen, så där kall så att man tappar målföret och handlingskraften. Var tvungen att lägga mig i ett bad med mina inhandlade turkiska badattiraljer för att komma i form igen. Jag måste ha ett hem i ett ljusare och varmare land någon gång inom en rimlig framtid. Ja, det måste jag faktiskt! Turkiet ligger högt upp på platser där det hemmet får ligga. Vi älskade Turkiet. Vill bara tillbaka. Sista dagen var det lite svalare och blåste lite så vi passade på att gå på Antalaya Aquarium. Helt fantastiskt var det. Som att sväva runt inne i ett hav. Sen gick vi runt i gamla stan och kidsen gick äntligen shoppa loss. Ogillar ju verkligen shopping av alla de slag, där är vi inte lika på någon punkt jag och barnen. Men härligt ändå att se dem gå loss med sina sparade slantar.
