Vi fick en lugn helg. Lämnade inte gården. Krattade löv, kokade äppelmos, bakade äppelpaj med kardemumma, lagade en variant på osso buco och gjorde risotto med trattkantareller. Flyttade in mina pelargoner i uterummet. Påbörjade nån slag rensning i växthuset. Ett steg närmare hösten. Mörkret. Fick med mig pojkarna på jordens minst harmoniska svamppromenad. Mellankillarna var på nåt djävulskt destruktionshumör, ni vet när de bara vill slå sönder svampar med pinnar, leka vilt krig och behandla den vilsamma tystnaden med fullkomlig disrespekt. Och lille Fox ville bara bli buren som en baby. Ingen hittade svamp förutom jag. Alla blev osams och jag längtade så hårt efter måndag. Och måndag kom. Och harmonin med den. Jo men faktiskt, det är så skönt i bland när lugnet sänker sig och skolveckan börjar och mina tankar får vandra ostört.
