Sommarlovet tog slut och med ens infann sig en känsla av att allt är över. Sommaren. Lättjan. Ljuset. Värmen. Nån slags sorg och dystopi. Har alltid haft svårt för övergångar. Ångest inför att växla upp eller ner. Ändå gror också känslan av pånyttfödelse i mig. Längtar efter att använda hjärnan igen, att köpa höstgarderob, leta svamp, rida i klar luft, laga gryta, elda, kratta löv... Det som hjälper mycket i det här lite sorgsna tillståndet är att direkt boka på en minisemester. En helgtripp. Har gjort det några somrar nu och det funkar. Därför tvingade jag min kille att i helgen köra mig till höstens första jobb i Danmark som drog i gång nu i veckan. Två ljuvliga dygn fick vi i södra Sverige. Det första på Falkenberg Strandbad som var helt amazing! Vilket fantastiskt hotell! Har längtat efter Skrea Strand, sanddynerna, det salta havet sen jag var liten. Ingen sommar är helt komplett utan västkusten. Massage, helt fantastiskt spa, underbar mat var precis vad vi behövde. Sen körde vi vidare ner till Arild och Mölle och Kullens fyr, där vi fikade, vandrade i bokskog, glodde på havet och bara njöt Skauneliv. Natten spenderades på Ystad Saltsjöbad som också var helt magiskt. Som utomlands. Oklanderlig service och mat, fantastiskt spa, vackra rum med havsutsikt, vågbrussoundtrack, sköna sängar och känslan av att checka in i en annan värld.
