<p style="text-align: left;">Uppstartsveckan. Barnen började skolan. Jag och Ann bandade vår första podd efter fyra veckors uppehåll. Jag skrev min första krönika.<br /> Och jag önskar jag kunde säga att jag är pepp och energifylld och på gång. Men nope. Övergångshelvetet är mitt svåraste. Kon ska in i båset från grönbetet. Från en bubbla till en annan och den lilla orosfågeln flaxar fritt i mig. Tiden gör sig påmind. Kraven känns oöverstigliga och känslan av förlust är påtaglig. Och jag vet att det bara är en fas. Om några dagar könns båset rätt och riktigt, rutinerna härligt inramande och hjärnan har gått in i ny växel och lever life. Men nu. Bara low beyond low. M känner lite likadant och det är fint att vi går runt tillsammans och känner oss lite lost. Och det får vara så.<br /> vad känner ni inför nystart? Hur gör ni för att komma in i det? Puss </p>
