I går var det äntligen premiär för Macbeth. Det är lite som att vi har väntat ett barn här hemma. Väntat på att Macbeth äntligen ska födas efter nästan ett halvårs förberedelser och textstudier. Vi har levt med Shakespears text hela sommaren och i går kom belöningen. Herregud, vad fint det var. Klart partisk, ja, men jag är ensam om att tycka att vi fick ta del av magi i går kväll på Maximteatern. Så här fint skrev SVD om uppsättningen i dag. Och UNT. Teater när den är som vackrast. Intensivt. Glödande. Mänskligt. Och det slog mig att Shakespeare var en profet. En sådan otroligt skarp insikt och kunskap om mänskligheten kan bara en profet ha. Kunskap som fortfarande är allmängiltig och viktig. Så jävla stolt över min älskling. Känner sådan oerhörd vördnad inför hans yrke. Hans besatthet. Hans vilja att berätta. Gestalta. Ni som vill se föreställningen kan köpa biljetter här. Foto: Sören Vilks
