Vad konstigt det är när livet bjuder på just så mycket liv. Vitt ljus, exploderande grönska, blå blå himmel, fjärilar, barn som rullar runt i gräs, fåglar bygger bon. Och så i nästa ögonblick tar livet tillbaka. Olle Ljungström. Mina tonårs ständiga soundtrack. Hjärtat som sjöng mina sånger. Du och Jag "Du och jag, cirklar runt kring målet, du och jag, det är ett sätt att leva på. Jag går i dina skor, du finns i varje port, om allt jag har kan vi dela. Du och jag, cirklar runt kring målet, du och jag, det är ett sätt leva på. Du och jag. Du och jag. Du tog mitt andetag, drog mina rötter, jag är den värld som du ska hela. Du har din verklighet, jag har mitt sätt att se, vi har en värld som vi kan dela. Du och jag, cirklar runt kring målet, du och jag, det är ett sätt att leva på. Du och jag. Du och jag." Inte fler unga människoliv nu. Inte fler ofärdiga liv. Kan vi få vila lite nu från mörkret och döden.
