Sista helgen på sommarlovet sen stänger Sannas och Mickes kollo. Ska ha slutfest på måndag alltså. Fira, haha! Alltså jag älskar våra ungar, men det ska bli en lisa för själen och hjärnan att skolan drar igång igen. Jag har alltså varit med våra pojkar 24/7 i 10 veckor nu. Eller just det, en natt sov de över hos en kompis, men då var ju Foxen med mig förstås. I övrigt handla, laga, duka, diska frukost, lunch, middag och så lite projektledare, konflikthantering, eventplanering och chaufför på det. Och tvätten. Byken. Sommarlov=sommarjobb för oss föräldrar. Men alltså jag älskar det, men skönt med omväxling och lite lugn. I helgen drog grabbarnas fotboll igång. Iggy hade match och Lollo sprang midnattsloppet. Jag och M strosade runt på söder och fixar presenter till Lollo som fyller 10 år i dag, och så åt vi Kho Pangang och kände nostalgin skölja över oss. Jag bodde ju på Skånegatan i 10 år och kvarteren sitter liksom i min själ med de allra vackraste minnen. Iggys och Lollos småbarnsår, dagarna på frilansgruppen Garbo, frukostarna med Ann på Urban Deli, våra älskade grannar Thorbjörn och Helena. Vinkvällar med Ditte på Habibi. Så mycket jag njöt av, så fina år. Men så sätter vi oss i bilen och åker hem. Kommer ut till gården och badar i lugn, doft av lind, svala vindar, tystnad, en häst som gnäggar nerifrån hagen. Jag äskar det här lika mycket. Om inte mer. Var sak har sin tid. I söndags hände nåt väldigt sjukt. Olga red Ninna på ridbanan och jag och Fox stod på stallplanen och tittade när vi plötsligt får se en harpalt komma springandes över ridbanan i vild panik. Strax efter kommer en mink som är väldigt nära att få tag i harbabyn. Jag håller i en foderskopa och kastar den mot minken för att bryta jakten varpå den stannar upp, vänder sig mot mig, fräser och börjar springa mot mig. Jag tar Foxen och springer allt vad jag kan och skriker som en besatt och klättrar upp för staketet runt ridvolten medan minken far runt fullständigt orädd på jakt efter haren som lyckligtvis har kommit undan men sen började den cirkulera hemtamt kring hönshuset och jag förstår plötsligt att det är minken som skrämmer mina hönor så, det är minken som lurar bakom knuten så att de inte vägar gå ut. Minken som har sabbat svalornas ägg. Minken som skrämmer Pennywise. Och nu har den fritt spelrum när Whoppie inte orkar vara där och hålla efter... Hur får jag bort minkjäkeln??? [caption id="attachment_23436" align="alignnone" width="768"] Älskar sneakers, precis som sina bröder...[/caption] [caption id="attachment_23437" align="alignnone" width="768"] Min älskling fyller år i dag!!!![/caption]
